Åar

Saxån rinner mestadels genom ett storskaligt  jordbrukslandskap i västra delen av kommunen. Det är bara runt Farstorp och vid Trollenäs som ån omges av trädbevuxen mark. Kring Trollenäs och Västra Strö ligger de betesmarker som finns längs ån i kommunen. I betesmarkerna slingrar sig ån vackert fram så som den gjorde på många ställen innan den dikades och rätades ut på 1800-talet. Tjockskalig målarmussla och grönling är två hotade arter som finns i Saxån. Sedan 1800-talet har ån genomgått stora förändringar. Genom utdikning av våtmarker och uträtning av vattendrag har vattendragens längd blivit kortare och våtmarkernas yta i minskat med ungefär 90 %.

Rönne å är Skånes näst största vattendrag och rinner från Ringsjön till Skälderviken. Det är populärt att paddla i Rönne å på sommaren. Omgivningarna är vackra samtidigt som det nästan är fritt från störande ljud. Ådalen är varierande med både flacka stränder med våtmarker och öppna betsmarker och branta sluttningar med skog i en djupt nerskuren dalgång. Djur- och fågellivet är rikt och har man tur kan man få se den vackra kungsfiskaren eller en gul forsärla. Ofta hittar man även spår av utter längs ån.

Skogarna längs ån domineras av lövskog med ek och bok. Nere vid ån finns dessutom alsumpskogar. På flera platser i dalgångens norra del går djur och betar i skogarna vilket ovanligt i Sverige idag.

Vid naturreservatet Billingemölla finns ruinerna av en kvarn och en tråddragningsfabrik.

Kävlingeån rinner från Vombsjön och mynnar i Öresund mellan Vikhög och Bjärred. På norra sidan av ån i Eslövs kommun är sluttningen ner mot ådalen bitivs rätt så brant. Dalgången närmast ån är dock flack och ån omges av ett öppet storskaligt jordbrukslandskap. Nivåskillnaden är liten mellan Vombsjön och mynning i Öresund och ån flyter mest stilla fram. På några ställen är det dock lite fallhöjd på ån till exempel vid Bösmöllan vid kommungränsen mot Kävlinge och Lunds kommuner, samt vid Kvarnvik och Håstad mölla på gränsen mot Lunds kommun. Här har kvarnar byggts för att utnyttja kraften i det strömmande vattnet.

Hela 28 olika fiskarter har noterats i Kävlingeån.  Vanligt förekommande arter i åns lugnflytande delar är abborre, löja, björkna, braxen, id, mört, sarv, ruda, gers, gädda, och ål. Ålen klassas som akut utrotningshotad och får därför inte fångas. Där vattnet strömmar finns fisk arter som är anpassade till rinnande vatten, såsom nejonöga, elritsa, grönling, sandkrypare, stensimpa, och öring.

Historiskt har de flacka områdena kring ån brukats som betesmarker eller slåtterängar. Läget nära ån gjorde att de ibland översvämmades och stora delar var alltid fuktiga. Mellan åren 1938 och 1943 fördjupades och rätades cirka tre mil av ån nedströms Vombsjön med syfte att göra markerna närmast ån torrare och öka arealen odlingsbar mark. Uträtningen gjorde att så kallade meanderslingor grävdes av och i stället för att vara en del av ån blev dem avsnörda dammar. Massor från grävningarna ligger fortfarande kvar på vissa ställen som höga vallar längs ån.

Strandängarna längs ån är viktiga rastlokaler för flyttfåglar samt häckningsplatser för bland annat tofsvipa och andra vadarfåglar. Idag har dock hävden upphört på några av dem varför områdena växer igen och mer övergår till lokaler för småfåglar som håller till i vassen samt andfåglar som håller till på vattnet.

Bråån är ett biflöde till Kävlingeån som rinner från kommunens allra östligaste områden västerut förbi bland annat Högseröd, Hurva Skarhult och Ellinge för att mynna i Kävlingeån vid Örtofta. Till stora delar omges ån av betes- och åkermarker men när ån gör en sväng in i Höörs kommun i Rövarkulans naturreservat utgörs ådalen av en bitvis djup ravin. Även vid Eslövs golfbana rinner ån genom en ravin. I de branta sluttningarna finns lövskogar och betesmarker.

Ån har stor betydelse som reproduktionsområde för havsöring. Trots att ån bitvis är kraftigt påverkad av bland annat uträtning och fördjupning finns ovanliga arter som grönling, den lilla toppiga hattsnäckan och tjockskalig målarmussla i ån.

Norr om Högestorpsgården gör Braån en sväng in i Eslövs kommun, för att därefter åter rinna in i Svalövs kommun. I den markerade dalgången letar sig den meandrande ån fram genom de omgivande betesmarkerna som varierar från fuktängar med kärrartade partier till friskängar.

I de branta sluttningarna är floran torrängs-artad och är bitvis mycket örtrik. Buskar och träd finns huvud-sakligen i slänterna och uppe på släntkrönet. I buskagen finns gott om småfågel.
Torrlösabäcken, kommer från Svalövs kommun, ansluter till Braån i väster.

Saxån-Braåns vattenråd