Kommunens krisberedskap

Kriser eller samhällsstörningar går inte att undvika. Men när det oönskade inträffar är det viktigt att vara förbered. Det är mycket sällan det bara är den kommunala organisationen som drabbas därför behöver varje kommun arbeta tillsammans med andra aktörer både inom och utom den egna organisationen. Genom samverkan och led­ning kan arbetet samordnas så att samhällets resurser används effektivt och hjälpbehoven tillgodoses i högre utsträckning.

Målsättningen med Eslövs kommuns krisarbete

Målsättningen med vårt krisarbete är att:

• minska konsekvenserna av en kris för medborgare och andra
• säkerställa att driften av kommunens verksamheter kan fungera
• sprida snabb, korrekt och tydlig information
• ge medborgare och andra så goda förutsättningar som möjligt för att fatta egna beslut
• samverka med interna och externa aktörer
• säkerställa förtroendet för Eslövs kommun.

Central krisledningsplan för Eslövs kommun

Alla kommu­ner i landet ska ha en plan för hur de ska hantera en samhällsstörning eller kris. Krisledningsplanen ska innehålla sådant som hur den centrala krisledningen ska bemannas, vilka resurser som ska tillsättas, ansvarsför­hållanden i en kris och hur samverkan med andra aktörer ska gå till.

Krisledningsplanen ska vara politiskt antagen och den ska ses över minst en gång per mandatperiod, eller när behov finns. Det övergripande syftet med varje kommuns krisledningsplan är att säkerställa att alla landets kommuner har en god hanteringsförmåga i händelse av en kris eller ett hot om kris.

Eslövs centrala krisledning i tre krislägesnivåer

Central krisledning i Eslöv ska ses som att en anpassad eller förstärkt stödorgani­sation vid en uppkommen kris. Kommunen kan därmed förstärka sina resurser där viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser och en effektiv sam­ordning. Samordningen handlar om att hjälpa varandra i de steg där det finns ett behov.

Vid en kris, eller hot om kris, som kräver en central krishantering gör kommu­nen en bedömning av vilka behov som finns i form av stöd och samordning. Den bedömda krislägesnivån är avgörande för vilka funktioner i den centrala krisled­ningen som ska aktiveras.

Krisläge nivå 1 – anpassad organisation

Kris som huvudsakligen hanteras inom berörd förvaltnings krisledningsorganisation, men som kräver stöd och/eller samordning på central nivå.

Krisläge nivå 2 – förstärkt organisation

En allvarlig händelse som är av akut karaktär. Den kräver att annan verksamhet tillfälligt läggs åt sidan och det krävs en kommunövergripande samordning.

Det inträffade i en nivå 2 har betydelse för organisationens funktionalitet eller anseende i stort. Händelsen berör sannolikt flera nämnder.

Krisläge nivå 3 – krisledningsnämnd

Kris som drabbar stora delar av samhället, avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av kommunen. En extraordinär händelse kan inte hanteras inom ramen för den berörda förvaltningens krisledningsorganisation och kräver stöd och/eller samordning på central nivå.

En kommun har också en skyldighet enligt lag att kunna aktivera ett centralt krisstöd vid en större händelse. Det centrala krisstödet innebär att socialtjänsten genom denna ska ha en förmå­ga att omedelbart kunna skicka en operativ krisstödsgrupp till en olycksplats om kommunen själv anser att socialtjänsten behöver vara på plats. Kommunen har också en skyldighet att skicka en operativ krisstödsgrupp om polismyndigheten och/eller räddningstjänsten begär hjälp vid till exempel en olycksplats.