Detaljplaner
En detaljplan är en karta med bestämmelser och tillhörande beskrivning. Den styr hur ett område får användas och bebyggas. I tätorter är nästan all mark detaljplanerad. På landsbygden är detaljplaner ovanliga.
Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj. Planen ger en samlad bild av markanvändningen och hur det är tänkt att miljön ska förändras eller bevaras. En detaljplan ger byggrätt inom de bestämmelser som anges. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar bebyggelsens omfattning och användning inom ett visst område.
Vad bestäms i en detaljplan?
Alla detaljplaner anger användning (t.ex. bostäder, centrum, park, handel eller industri) och exploateringsgrad. En detaljplan reglerar ofta också placering, utformning och utförande. Det kan gälla hur högt eller hur många våningar, hur nära tomtgränsen man får bygga eller hur stor del av tomten som får bebyggas.
Detaljplaner görs för begränsade områden, ett eller flera kvarter, ofta i tätbebyggelse. Detaljplanen kan också ange skyddsbestämmelser om byggnader anses viktiga att bevara.
Vad består detaljplanen av?
En detaljplan består av en plankarta och en planbeskrivning. Det kan också finnas en illustrationsplan som visar exempel på hur man kan bygga enligt planen.
En detaljplan är juridiskt bindande. Den som äger marken har rätt att bygga enligt plankartan. Varje plan har en genomförandetid på minst fem och högst femton år. Det förutsätts att syftet med detaljplanen blir till verklighet under den tiden på så sätt förutsägbart för markägarna och kommunen vilka rättigheter och skyldigheter som planen medför. Planen fungerar som ett avtal mellan kommun, markägare och allmänhet.
Om kommunen ändrar planen inom genomförandetiden kan markägaren ha rätt till ersättning. När genomförandetiden har gått ut gäller planen tillsvidare.
När behövs en detaljplan?
I Plan- och bygglagen finns bestämmelser om i vilka situationer detaljplan ska göras innan lov får ges. Kommunen avgör när och var en detaljplan skall göras, enligt det s.k. Planmonopolet. Det finns flera olika faktorer som avgör om en detaljplan behövs. Det har att göra med både den typ av förändring som ska ske och förhållandena i omgivningen.
Exempel på när en detaljplan behövs:
- ny sammanhållen bebyggelse
- ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen
- bebyggelse som ska förändras eller bevaras om regleringen behöver ske i ett sammanhang
När ska en detaljplan upprättas?
En detaljplan måste, med få undantag, tas fram så fort det är fråga om att bygga eller anlägga något nytt. Även enstaka byggnader kan kräva detaljplan om de har betydande inverkan på omgivningen. Om befintliga byggnader eller användningen av dem ska förändras kan den gällande planen behöva revideras. Detaljplanen kan arbetas fram antingen av kommunens planarkitekter, eller av exploatören.
Planbesked
Första steget mot att det upprättas en detaljplan är att ansöka om ett planbesked. Om du planerar för en åtgärd som förutsätter att en detaljplan upprättas, ändras eller upphävs så ska du ansöka om planbesked.
Komplettera din feedback genom att välja en kategori och ange kommentar.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.