Betyg och bedömning

Skolan har ett kunskapsuppdrag som bedömningen av en elevs kunskaper ska relateras till. Detta uppdrag vilar på en kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans styrdokument (skollag och läroplaner).

Enligt denna kunskapssyn finns det olika kunskapsformer som förutsätter och samspelar med varandra. I undervisningen ska dessa kunskapsformer (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) balanseras så att de bildar en helhet för eleverna.

Bedömningar hänger nära samman med undervisningen. De syftar till att kartlägga och värdera elevers kunskaper, ge återkoppling till fortsätt lärande, synliggöra praktiska kunskaper och till att utvärdera undervisningen. Vid betygssättning och skriftliga omdömen sker bedömningen i relation till kunskapskraven för det aktuella ämnet .

Utvecklingssamtal

Eleven och elevens vårdnadshavare ska enligt skollagen fortlöpande informeras om elevens utveckling. Detta sker genom att läraren, eleven och vårdnadshavaren minst en gång varje termin ska ha ett utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.

Betyg i grundskolan

Eleven får terminsbetyg i slutet av varje termin från höstterminen i årskurs 6 upp till höstterminen i årskurs 9. I slutet av våren i årskurs 9, eller när ett ämne har avslutats, får eleven slutbetyg i ämnet.

När lärare sätter betyg utvärderar de allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget som läraren sätter ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättning.

Sex steg

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A–E är godkända betyg, till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygsdokumentet. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg.

Läs mer om kunskapskraven

Nationella prov i grundskolan

Nationella prov är ett stöd för läraren och ska bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Proven är obligatoriska att genomföra i årskurserna 3, 6 och 9. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras.

De nationella proven består av delprov. Dessa kan vara tidsbundna med provdatum eller icke tidsbundna. De icke tidsbundna delarna genomförs under en provperiod. Skolan bestämmer själv vilken tid på dagen provet startar.

Läs mer om nationella prov

Läs om provdatum och provperioder

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Här kan du lämna synpunkter på sidans information. Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre!

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window