Hur går det till att fatta beslut?

Ett ärende kan vara en skrivelse från någon myndighet, ett företag eller en privatperson. Det kan också vara en tjänsteman eller från någon annan nämnd inom kommunen som kan lämna ett ärende.

Registrering och diarieföring

Ärendet registreras, eller kallas också diarieförs, vilket innebär att ett ärende får ett unikt diarienummer och stämplas med ankomstdatum. Diarienumret används sen för att hålla reda på respektive ärende och underlätta sökning, och för att allmänheten ska ta del vilka ärenden som kommit in.

Alla har rätt att läsa eller på annat sätt ta del av de handlingar som kommit in till kommunen. Undantaget är sådana handlingar som enligt lag, offentlighets- och sekretesslagen, är hemliga. 

Handläggning

Handläggning innebär att vi tar fram ett underlag för beslut. En tjänsteman inom den egna nämnden kan arbeta fram och lämna förslag till beslut i ärendet. Detta kallas för en tjänsteskrivelse.

Ibland behövs synpunkter på ärendet från andra nämnder, instanser eller annan myndighet och då skickas en remiss för yttrande.

Ibland vill vi också ha synpunkter från medborgarna och då kan vi ordna ett öppet forum, till exempel ett dialogmöte. Detta kan se olika ut beroende på vad det är för fråga. 

Kallelse

När ett ärende är färdigberett tas det upp på en ärendelista till sammanträde för aktuell politisk nämnd, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Det är ämnets karaktär som avgör vilken nämnd som har hand om frågan. 

Sammanträde, beslut och protokoll

Den aktuella nämnden, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige sammanträder och fattar beslut i ärendet. Ibland räcker det att en nämnd tar beslut i en fråga men ibland går ett ärende vidare till kommunfullmäktige.

Sammanträdesprotokoll skrivs och justeras efter varje sammanträde. 

Expediering

Beslutet skickas, det kallas också expedieras, till berörda. 

Arkivering

Ärendet avslutas och arkiveras.