Det har stormat kring skolmaten i Eslöv under hösten. Med en tydligare koppling till kommunens arbete med Agenda 2030 har de vegetariska rätterna blivit fler, liksom de kritiska rösterna. Men för kommunens måltidschef är hållbarhet en bredare fråga.
Nyheten är mer än 60 dagar gammal
Marina Rahm har tjugo års erfarenhet som kock i kommunala kök och har arbetat nästan lika länge som måltidschef i sin hemkommun Kävlinge. I september tog hon steget över till Eslöv.
– Vad som lockade mig allra mest med Eslöv var ambitionen att ha Skånes bästa måltider 2025. Jag tycker det är fantastiskt att man lägger fokus på måltiderna och tycker de är viktiga. Det är en viljeinriktning även politiskt.
Som måltidschef har Marina Rahm det övergripande ansvaret för allt som tillagas och serveras i kommunala kök.
Mat är inte bara det man äter
– Mat är så mycket mer än det som ligger på tallriken. Det handlar om att ha gemenskap, social samvaro och en god stund på dagen. Det ska vara avkopplande. Man ska känna matglädje, nyfikenhet och intresse. Det är mycket att väga in.
– Som kommun har vi ett ansvar att främja bra mat med god kvalitet och råvaror valda med omsorg. Vi vill laga allt från grunden, så mycket vi bara har möjlighet till, säger måltidschefen.
Eslövs kommun arbetar politiskt med hållbarhetsmålen i Agenda 2030, där hållbara måltider är en del. Men det finns många missuppfattningar om hållbar mat, menar Marina Rahm.
– Jag brukar beskriva hållbarhet som en tårtbit. Med balans mellan svenska, närproducerade och ekologiska råvaror. En annan del är att tänka utifrån perspektiven klimatsmart och säsongsanpassat.
Ny och hållbar måltidspolicy
Sedan i somras arbetar kommunen med en ny måltidspolicy som har tydligare koppling till hållbarhetsmålen. Bara några veckor in på höstterminen blev det tydligt att den nya menyn inte uppskattades av alla. Till största delen handlade kritiken om att andelen vegetariskt har ökat.
– Jag tror att våra matgäster inte riktigt har känt igen sig. Det handlar om en kulturförändring med fler vegetariska rätter. Vi behöver utveckla våra vegetariska rätter och successivt introducera rätter som alternativ, säger Marina Rahm.
– Man kan öka inslaget av vegetabilier på många olika sätt. Färsrätter är ett jättebra sätt att jobba klimatsmart. När man blandar färsen med linser eller kikärtor blir det både saftigare och godare, säger hon.
Hållbarhet har många aspekter
Vad vill du säga om kritiken som har framkommit mot måltidspolicyn?
– Det är ett politiskt mål att arbeta hållbart. Vi gör medvetna inköp där hänsyn tas till aspekterna miljö, ekologi, klimat, hälsa, etik, ekonomi och arbetsmiljö. Vi arbetar mot det nationella målet på 60 procent ekologiska livsmedel. Det ska vi fortsätta med, men vi ska även säsongsanpassa, arbeta klimatsmart och använda närproducerade råvaror, säger Marina Rahm.
Vill förankra hos matgästerna
På måltidsavdelningen har man under året gjort ett gediget arbete med att ta fram nya sätt att arbeta med recept, matsedlar och utbud. Marina Rahm menar att nästa steg blir att förankra måltidsarbetet hos matgästerna.
– Vi som lagar maten behöver arbeta närmare våra matgäster för att öka förståelsen. I skolorna har vi elevmatråd som är uppskattade, men vi ska också titta på hur vi kan ha en dialog direkt i matsalarna, berättar hon.
– Vi vill skapa goda matvanor hos våra barn, det har man med sig senare i livet.
Nu görs menyn om i mer traditionell riktning, men utan att tappa hållbarhetsperspektivet.
– Det ska vara en större igenkänningsfaktor i matsalarna, säger Marina Rahm.
Eslöv bland de tio bästa kommunerna i ekomatsrankning
Klimatveckan bjuder elever i hela landet på hållbara favoriter