Genom smarta sensorer på strategiska platser i centrala Eslöv behöver vi i framtiden inte gissa var Eslövsborna gärna sätter sig för en lugn stund, hur människor rör sig, uppehåller sig olika tider på dygnet eller var det behövs fler parkeringsplatser eller cykelställ.
Nyheten är mer än 60 dagar gammal
– Om vi i framtiden kan använda sensortekniken på rätt sätt har vi ett unikt underlag när vi planerar förändringar och ombyggnader till bästa nytta för medborgarna. Vi genomför just nu ett projekt för att lära oss mer om tekniken, säger Petra König, utvecklingsstrateg med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor och projektledare för sensorkommunikationsprojektet.
SMART Eslöv-projektet har nyligen inletts i centrala Eslöv och ska pågå större delen av året. Smarta sensorer har monterats på strategiska platser i centrum och vid järnvägsstationen. Petra König poängterar att sensorerna bara registrerar rörelsemönster, inte vilka som rör sig.
– Nej det är inga kameror. Vi får veta hur många som till exempel passerar eller uppehåller sig på en viss plats vid en viss tid, men inte vilka personerna är.
Samarbete mellan kommunen och Kraftringen
Eslövs kommun driver projektet i samarbete med Kraftringen och Sensative. Kraftringen står för uppkopplingen av sensorerna via ett lokalt LoRa-nätverk och deras underleverantör Sensative står för själva programmeringen.
– Att Kraftringen sätter upp ett LoRa nätverk i Eslöv är en viktig förutsättning för den digitala utvecklingen, både för oss som kommun och för vårt näringsliv som kan nyttja tekniken, säger Helena Månsson, digitaliseringsstrateg på Eslövs kommun.
Satsning på digitalisering
Projektet finansieras med 200 000 kronor ur den digitaliseringssatsning som kommunstyrelsen i Eslöv gör för att stimulera digital utveckling.
– Den nya tekniken kan ge oss möjlighet att jobba effektivare. Helt enkelt använda våra resurser rätt från början. Genom att effektivt samla in data får vi underlag för framtida satsningar. På så sätt får våra medborgare ut så mycket som möjligt för sina skattepengar, säger Johan Andersson, kommunstyrelsens ordförande.
Fem olika sensortyper testas
De fem olika sensortyper som just nu testas i centrala Eslöv är:
GPS-sändare på cyklar
Fem kommunanställda testar tekniken under ett halvår. Deras cyklar har försetts med GPS-sändare som registrera var de cyklar, vilka vägar och cykelvägar de väljer och var de parkerar. Förhoppningen är att få ett bra underlag för kommande stadsutveckling. Om en cykelväg är hårt belastad kanske man ska bredda den eller skapa möjlighet att ta andra vägar.
Ett av kommunens mål är att våra barn ska kunna cykla till och från skolan. Kanske behöver cykelvägarna byggas ut eller göras tryggare.
Gång- och cykelbanan mellan Stora torg och Carl Engström-skolan
Under järnvägen mellan Stora torg och Carl Engström-skolan används sensorerna för att mäta rörelsemönster över tid. Här räknas antalet fotgängare och cyklister som passerar under järnvägen olika tider på dygnet.
Parkeringsplatser på Södergatan
På Södergatan mäts trycket på parkeringsplatserna. Behöver antalet utökas? På sikt kan tekniken användas så att man via digitala skyltar eller en app kan se var i centrum det finns lediga p-platser. Tekniken används redan i större städer.
Gångtunneln vid stationen
Sensorer registrerar vid vilka tider på dygnet trycket är som störst. Bland annat mäts hur många som passerar genom tunneln, som dröjer sig kvar respektive använder tunneln för att nå spåren.
Mötesplatser och gemensamma ytor
Sex parkbänkar på Stora torg förses med närvarosensorer. Det finns en önskan om att skapa ett lugnare centrum med mer utrymme för fotgängare och cyklister. Ombyggnaden av Stora torg är ett led i att skapa fler och tryggare mötesplatser.
Läs mer om projektet på Kraftringens webbplats
Fakta om tekniken bakom projektet
Sensornätverk eller Internet of Things (IoT) är ett nätverk som bland annat bygger på LoRA-teknik som Kraftringen satt upp i centrala delar av Eslöv. LoRa står för long range och innebär ett trådlöst nätverk med räckvidd på 5–20 km där man energieffektivt kan skicka datatrafik. Tekniken lämpar sig främst för överföring av mindre datamängder än till exempel i mobilnäten eller andra trådlösa datanätverk.
Det här gör LoRa optimalt för sensorer som sitter ute i stadsmiljö, som bara skickar iväg data då och då, till exempel när en parkeringsplats blir ledig, när det är dags att vattna en rabatt eller när en soptunna är full. Tack vare att det krävs så lite energi för kommunikationen kan en batteridriven sensor fungera i 10–15 år utan batteribyte. Just dessa långa batteritider, som minskar behovet av underhåll, är avgörande för att kunna rulla ut sensoranvändning i stor skala.