Kyrkor
I Eslövs kommun finns det 22 kyrkor. Många av dessa har sitt ursprung redan på 1100- och 1200-talet, när Skåne var en del av det danska riket.
Billinge kyrka
Kyrkan invigdes den 27 augusti 1865. Arkitekt var Helgo Zettervall. Inskriptionen på en stentavla över kyrkans huvudingång, daterad år 1864, berättar att ”en regnig sommar och tidig vinter detta år försenade kyrkobygget”.
Den gamla kyrkan, som revs 1863-64, låg på samma plats som den nya. Från den gamla kyrkan finns rester av huggna sandstenar från portaler och pelare kvar. I den nya kyrkans murar ingår mycket sten från den gamla kyrkan. Dopfunten av sandsten från 1100- eller 1200-talet, med dopfat av mässing från 1500-talets senare hälft, finns också kvar från den gamla kyrkan. Två kyrkklockor har också bevarats. Storklockan gjöts 1750 och lillklockan 1792, ”då Sverige sörjde Gustaf III, fallen för inhemsk mordisk hand”.
Den gamla klockarebänken användes fram till 1881. Här satt ibland den riksbekante Billinge-klockaren Nils Lilja, hedersdoktor vid universitetet i Göttingen.
Korfönsterna är försedda med glasmålningar och matt antikglas. Målningarna utfördes av konstnären Hugo Gehlin år 1933 och 1952.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Borlunda kyrka
Borlunda-Skeglinge kyrka stod färdig för invigning 1868. I kölvattnet av den stora befolkningsökningen under 1800-talet blev många kyrkor för trånga. Så även Borlunda och Skeglinge gamla 1100-tals kyrkor. Därför beslöt man att riva dem och i stället bygga en stor gemensam kyrka.
Arkitekt för kyrkan blev Ferdinand Meldahl, den främste arkitekten i Danmark under 1800-talets andra hälft. Under många och långa studieresor i Europa och Främre Orienten hade han blivit väl förtrogen med arkitekturen i dessa länder.
Borlunda kyrka var under många år avstängd på grund av rasrisk och rivningshot, men är nu renoverad och återöppnad sedan 3:e advent 2001. Under hela avstängningstiden var man från riksantikvarieämbetet mycket angelägen om renovering och bevarande. Detta motiverades av den höga arkitektoniska kvaliteten, den intressanta byggnadstekniken och den stora arkitekurhistorska betydelsen.
Arkitekturen återspeglar mycket av norditaliensk renässans, kombinerat med bysantinska, romanska och gotiska influenser och visar på ett samband med stor, monumental europeisk byggnadskonst, som Meldahl omformade till den lilla församlingskyrkans behov. Borlunda kyrka blev på så vis stilbildande i en period av intensivt kyrkobyggande.
Eslövs kyrka
Den 29 november 1891 invigdes kyrkan. Arkitekten Salomon Sörensen förslag till den nya kyrkan blev för dyrt.
Domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall fick uppdraget att modifiera förslaget men det var hans elev Carl Möller som slutligen ritade Eslövs kyrka. Kyrkan kallades då ”Vestra Sallerups kyrka” som man kan se på inskriptionen över ingången.
Först år 1952 övergick socknens gamla namn till det nya Eslövs församling och kyrkan fick formellt heta Eslövs kyrka. Kyrkan är uppförd i röd tegel i en nygotisk stil, känd som ”Eslövsgotiken”.
Predikstolen är utförd i kalksten och har ritats av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Den uppsattes år 1955. Kyrkan fick 1962 sin nya dopfunt. Den är ett verk av konstnären Stig Ryberg.
Den stora kormattan framför altaret är komponerad av Barbro Nilsson och utförd av Märta Måås-Fjetterströms ateljé i Båstad.
Två kyrkklockor, gjutna i Göteborg, monterades i kyrktornet 1891. En tredje klocka skänktes till kyrkan 1961.
Under hösten 1988 invigdes en ny kororgel. Den är tillverkad av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och har sex stämmor fördelade på en manual och pedal.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Gårdstånga kyrka
Gårdstånga kyrka uppfördes under 1100-1200-talet. Byggnaden har under tidernas lopp undergått flera förändringar. På 1400-talet inslogs korsvalv i kyrkan. Tornet uppfördes på 1600-talet. Trappgavlarna har tillkommit senare.
Kyrkan genomgick 1888-89 en stor restaurering, varvid många förändringar företogs: de små ljusöppningarna ersattes med stora fönster försedda med färgat glas, nya valv inslogs, vilka dekorerades med Lunds domkyrkas dåvarande valvmålningar som förebild och vilka sedermera har avlägsnats från domkyrkan, gravstenarna i golvet placerades utanför kyrkan, träskulpturerna rengjordes helt från färger, varvid tyvärr även den ursprungliga bemålningen från 1600-talet följde med.
Kyrkans inre får sin prägel av de värdefulla och konstnärliga träskulpturerna, vilka gjort kyrkan vida känd även utanför landets gränser: altare, predikstol med portal, dopfunt med baldakin och kapellskrank. Samtliga dessa föremål är alla ett verk av den store träsnidaren Jakob Kremberg. Skulpturerna utfördes under åren 1609-1628. Anna Brahe bidrog med stor generositet till kostnaden.
Fru Anna Brahe lät i samband med Gårdstånga kyrkas restaurering år 1622 bygga en gravkapell åt sig och sin make, varvid hon avskilde kyrkans kor från kapellet med ett skrank. Kapellskranket anses vara Krembergs mest intressanta arbete i Gårdstånga kyrka. Detta är unikt, någon motsvarighet har ej kunnat återfinnas varken i Sverige eller i utlandet.
I kapellet finns ett stort epitafium, minnesvård, av sand- och kalksten och marmor. Det är rest till minne av den danske riksmarskalken och fältmarskalken Steen Maltesen Sehestad, Anna Brahes make, vilken fått sin sista vilostad i Gårdstånga kyrka. I ett fälttåg mot svenskarna dog han på Kalmar slott den 22 augusti 1611. Vid sin död ägde han bl a Hviderups slott.
Anna Brahe dog barnlös år 1635 och slottet övergick i släkten Ramels ägo.
Kyrkans äldsta inventarium är det medeltida stenaltaret med relikgömma i altarbordets mitt. Detta altare nedtogs då Krembergs altare sattes upp och det gamla altarbordet användes som en trampsten i marken vid ingången till absiden. Den har sedermera upptagits och placerats på sin nuvarande plats.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Hammarlunda kyrka
Kyrkan uppfördes under senare delen av 1100-talet. Vid renovering på 1960-talet framkom fragment av två tidigare stavkyrkor. Kyrkan är helgad åt Sankta Anna. Den uppvisar den romanska tidens grundplan med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid längst i öster. Byggnadsmaterialet är gråsten och sandsten.
I väster reser sig det runda tornet som sannolikt har avsetts till försvar. Tornet har uppförts något senare än själva kyrkan. Under senare delen av medeltiden placerades ett vapenhus framför huvudingången mot söder. I stort sett har Hammarlunda kyrka bevarat sitt ursprungliga utseende.
Äldst bland inventarierna är dopfunten av sandsten. Den är huggen i ett enda block och har säkerligen utgått från Mårtens verkstad. Altaruppsatsen är ett renässansarbete från 1589. Ursprungligen hade kyrkan en s k läktarpredikstol daterad till 1636. Delar av denna ingår i den nuvarande predikstolen. Predikstolen var en gåva av Henrik Ramel på Löberöds slott, som också prytt predikstolen med sitt vapen.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Harlösa kyrka
Kyrkan är byggd av gråsten och sandsten på senare delen av 1100-talet med flera tillbyggnader under 1700- och 1800-talen. Av inventarierna är dopfunten, som är av sandsten, äldst från kyrkans byggningstid. Altaruppsatsen är från 1500-talet. Själva altartavlan har dock skiftat i olika omgångar.
Predikstolen är ett verk av den berömde träsnidaren Kremberg. Den blev uppsatt 1641 och målad och förgylld 1658. Ursprungligen har den varit en läktarpredikstol. I den utbyggnad som är åt norr, kallad nykyrka, finns många epitafier av släkter som varit knutna till det närbelägna Hjularöds slott.
I januari 2006 stängdes Harlösa kyrka för renovering och öppnades åter annandag påsk 2008.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Holmby kyrka
Kyrkan uppfördes under 1100-talet. Den runda absidväggen pryddes med blindarkader och vridna kolonetter.
När man vid restaureringen 1939 gjorde uthuggningar i murarna fann man en rad sandstensblock som 1872 använts som fyllnad då man byggde den nya kyrkan. Materialet, röd sandsten, hade tydligen hämtats från Öved. Den ursprungliga kyrkan fick stå kvar i det närmaste orörd tills för ca hundra år sedan då den nuvarande kyrkan restes. Det mäktiga tornet från den gamla kyrkan sparades. Tornet byggdes senare än den ursprungliga kyrkan. På tornets södersida sitter en figur, huggen i ett stycke, med pelaren i bågöppningen.
Det finns likheter med ”Jätten Finn” i Lunds domkyrka. Gavlarna på gamla tornet hade blindnischer, som leder tankarna till 1500-talet. På 1510-talet högg Adam van Düren humoristiska bilder i Lunds domkyrka. Det kan ha varit han som har gjort figuren på Holmby kyrkas torn. Under tornet lades som hörnsten i sydvästra hörnet en runsten. När tornet reparerades lade sig sten och grus över stenen, men den återfanns 1650. Först 1899 lyckades arkeologerna beveka socknemannarna att ta fram den. Ristningarna är från 1025-1050 och lyder: ”Sven reste denna sten efter Torger, sin fader”.
Den 24 augusti 1873 stod den nuvarande kyrkan färdig med takprydnad på det gamla tornet.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Högseröds kyrka
Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet, en tillbyggnad åt väster utfördes under medeltiden. Kyrkan bestod av ett långhus med ett smalare kor och en halvrund absid.
Före 1857 fanns tornet på kyrkans västra del, ännu tidigare skall en klockstapel av trä ha funnits. 1857 revs det dåvarande tornet och ett nytt byggdes vidkyrkans norra långsida, det son finns idag. Vid samma tidpunkt byggdes vid kyrkans norra långsida, det som finns idag. Vid samma tidpunkt revs vapenhuset som var beläget på södra långsidan, kvar finns en portal som visavisar att här har funnits en ingång. De två kyrkklockorna är från 1680 och 1744.
I kyrkan finns en dopfunt av sandsten tillverkad omkring 1200. Triumfkrucifixet är från 1600-talet. År 1915 fick kyrkan nya bänkar, ny predikstol och nytt altare. Altartavlan, som föreställer ”Vandringen till Emmaus”, är målad av kontnären Herman Österlund.
Kyrkan har reparerats åtskilliga gånger. Det senaste tillfället var 1979 då en ny orgel köptes och sattes in vid norra långväggen. Tornrummet bak orgeln byggdes då om till sakristia.
Högtalaranläggningen och hörselslinga med stavar finns. I församlingshemmet intill kyrkan finns WC och telefon.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Näs kyrka
På en kulle bakom Trollenäs slott ligger den gamla Näs kyrka. Platsen för kyrka och slott har valts under forna ofärdstider. På två sidor är de kringflutna av åar. Saxån från nordost möter här Gullarpsån från sydost och den utskjutande landtungan eller NÄSET blev befäst med en borg eller ett slott senast 1599.
En huvudgård är betygad från 1395, men den låg sannolikt i byn, det vill säga på annan plats, strax väster om sammanflödet. Kyrkan räknar sina anor från 1100-talet. Den nya Näs kyrka (nuvarande Trollenäs) uppfördes 1860. Tornet på Näs kyrka revs samtidigt och
ersattes med en trappstegsgavel.
Av den medeltida romanska kyrkan finns endast långhus och absid kvar. Åt söder fanns en ursprunglig utbyggnad motsvarande den åt norr. Kyrkan hade således formen av ett kors. Den norra utbyggnaden gjordes år 1600 för att förse kyrkan med fler sittplatser. År 1926 omändrades denna utbyggnad till gravkor. Kyrkans fasad ändrades 1860 då trappstegsgaveln uppmurades. Det gamla tornet från 1641 revs. Den stora kyrkklockan uppsattes i Trollenäs kyrka och den lilla i Västra Strö kyrka.
Inne i kyrkan lägger man genast märke till valven med målningar från 1400-talet. De är utförda i flera lager på de gotiska valvbågarna som slagits under ett äldre trätak. Bäst bevarade är målningarna i korbågen och absiden. Altaret har nymurats och flyttats fram i absiden och försetts med en nyare kalkstenshäll. Ovanpå denna står altaruppsatsen – förfärdigad 1771 av en okänd mästare.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Pingstkyrkan i Eslöv
Pingstkyrkan byggdes 1973-74. Hela byggnationen utfördes på frivillig väg av församlingens medlemmar och byggtiden var endast 11 månader.
Kyrkosalsdelen är byggd i A-bens stil med stor taklutning och luftig interiör. Arkitekt var Nils Ibstedt, och de sista ritningarna till kyrkan gjordes klara i Japan, där han för övrigt bodde i 30 år och var missionär.
Kyrkan rymmer med läktare cirka 200 personer.
Remmarlövs kyrka
Kyrkan invigdes den 30 juni 1895. En restaurering skedde 1971.
De gamla klenoderna från den ursprungliga kyrkan finns kvar: den gamla dopfunten, ljusstakarna på altaret, predikstolen med bilder utskurna av Peter Löfberg i Gullarp 1753 samt med Christian IV:s monogram på dess ännu äldre baldakin.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Reslövs kyrka
De äldsta delarna av sockenkyrkan i Reslöv går tillbaka på en romansk anläggning med kor och långhus, tillkommen på 1100- 1200-talet. Tornet uppfördes vid medeltidens slut. På 1700-talet förändrades hela byggnadens grundplan till korsform genom att kraftiga utbyggnader gjordes mot söder och norr.
Långhuset har liksom koret korsvalv medan de tillbyggda delarna har tunnvalv. I samband med att kyrkan fick en öppen och vid interiör täcktes väggar och valv med ljus puts. Medeltida kalkmålningar, som förekommit i två lager, doldes av putsen. Vid en restaurering 1904 upptäcktes dessa målningar, vilka dock befanns vara i mycket dåligt skick.
Kyrkans äldsta klenod är dopfunten, huggen i sandsten och försedd med en rund, bladornamenterad skål. Funten är från 1200-talet. Dopfatet är ett holländskt mässingsarbete från 1600-talet. Omkring 1630 erhöll kyrkan sin rikt smyckade predikstol med förnämligt utförda reliefer i korgens sidor. Predikstolen tillskrives Statius Otto från Lübeck och utgör en gåva av Tage Thott till Eriksholm (nuvarande Trolleholm). Kyrkan bevarar ett kors från den gamla altaruppsatsen, placerat över den norra ingången. Den ursprungliga altaruppsatsen var från 1749 och utförd av provinsialbildhuggaren Johan Ullberg. Kyrkans storklocka är gjuten 1910 och lillklockan 1768.
På vapenhusets södra vägg finns två tavlor ”Series Pastorum” med namnen på Kyrkoherdarna i Reslövs och Ö Karaby församlingar sedan 1600-talets början. Det finns flera höglärda män i denna serie. Det mest kända namnet är Esaias Tegnér utnämnd 17.7 1823. Hans kyrkoherdetid i pastoratet blev kort, då han året därpå utsågs till biskop i Växjö.
Till sist några ord om namnet Reslöv. Det skrevs 1299 Retherslöff, förleden är ett fornnordiskt namn Rether och efterleden lev (löv) betyder arvegods.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Skarhults kyrka
Skarhults kyrka byggdes i romansk stil 1150 – 1175. Långhuset är väl bevarat från denna tid. Absidkoret byttes mot ett större rakt kor omkring 1565 av slottsfrun Mette Rosencrantz.
Under koret inreddes ett gravvalv for Sten Rosensparre. Fru Mette lät också uppföra eller ombygga tornet. Vid restaureringen 1940 återinsattes den romanske mästarens tympanon med springande lejon bitande överdjur, över den rikt profilerade sydportalen i sandsten, framför vilken är ett vapenhus. Kyrkan är helgad åt S:t Nikolaus.
Skarhults kyrka har spetsbågsornerad funt och predikstol tillverkad av Ullberg. Fredrik II:s glasfönster från 1658 finns numera på Kulturen i Lund. 1400-talsvalven har dekormålning från omkring 1460 och figurmålning från omkring 1550.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Stehags kyrka
Stehags kyrka är en av stiftets allra äldsta – sannolikt byggd under 1100-talets mitt i romansk stil. På en i senare tid påträffad valvsten, en s k låssten, står inhugget ordet JohANNES, vilket med all sannolikhet är stenmästarens namn. Hans konstnärssignatur, en osäkert rundad fyrkant, förekommer på ett fyrtiotal ställen i kyrkans murar, bland annat på nordingångens dörrpost och sydportalens östra kapitäl.
En sten som under närmare ett sekel varit förlorad – den låg som trappsten vid västra ingången – har blivit återfunnen och återförd till den plats inne i kyrkan som den tidigare haft. Det är ”Tumba Jacob” en ovanligt vacker och väl bevarad täckhäll.
Den ursprungliga medeltidskyrkan hade rektangulärt långskepp, lägre och smalare kor samt halvrund absid. I 1500-talets början ombyggdes östra delen av kyrkan och en kvadratisk sakristia tillkom. Framför långhusets sydportal byggdes ett vapenhus. I början av 1700-talet förlängdes långhuset västerut. År 1803 tillkom det coyetskagravkoret, som numera restaurerats och används som bårrum. År 1853 fick kyrkan en utbyggnad i norr, den s k ”nykyrkan”.
I kyrkans inre slogs korsvalv i koret redan på 1200-talet, medan långhusets tillkom ett par hundra år senare.
Av kyrkans medeltida inredning finns bl a dopfunten kvar – troligen ett verk av Mårten Stenmästare, med mässingsfat från 1500-talet. Värt att nämna är också vigvattenstenen, som vid kyrkans restaurering påträffades i golvets jordfyllning och vars skålformiga fördjupning var igenmurad med en tegelsten. Den står nu på sin ursprungliga plats till höger om ingången.
Romanska kalkmålningar finns på och kring triumfbågen. Stehags kyrka har troligen varit helgad åt St Dionysos.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Trollenäs kyrka
Trollenäs kyrka uppfördes år 1860 av friherre Nils Trolle som hade patronatsrätt.
I Trollenäs, eller Näs som församlingen hette, fanns dessförinnan en medeltidskyrka i Gullarp, som förr var egen församling. Den revs 1860 och fick tjäna som byggnadsmaterial till den nya kyrkan som blev gemensam för Näs och Gullarp. Denna nya Näs kyrka ändrade år 1899 namn i likhet med församlingen till Trollenäs.
Trollenäs genomgick en genomgripande restaurering år 1938. Altarprydnaden utgörs av Bertel Thorvaldsens ”Kristus”, en kopia av konstverket i Köpenhamns domkyrka. Även predikstolen och dopfunten är kopior från Köpenhamns domkyrka av samme konstnär.
På norra väggen hänger en tavla, en gåva av friherrinnan Anna Trolle, som föreställer Kristi nedtagning från korset.
I tornet hänger två klockor, den större från år 1949 och den mindre från 1400-talet. I koret står en klocka från 1500-talet – omgjuten 1948. Series Pastorum (tavla med alla kyrkoherdar i församlingen från 1729 och framåt) är skänkt av friherre Nils Trolle och tillverkad av bildhuggare Stig Ryberg, Nordanå. Kormattan är ritad av Hillevi Nilsson, Tomelilla.
Västra Sallerups kyrka
Västra Sallerups kyrka har undergått många förändringar under de 800 år som gått sedan den byggdes. Idag har man sökt att få fram så mycket som möjligt av kyrkans utseende i äldre tid. Härvid har man bl a funnit mynt, så gamla som från 900-talet.
I sitt nuvarande skick består kyrkan av ett torn i väster, långhus samt ett något smalare kor . Tornet bär två årtal . På västsidan står MCD eller 1400. Med början från norra tornväggen kan man dessutom läsa ANNO 1751. Södra tornväggen prydes av ett solur från 1700-talet. Vid långhusets södra sida står en väldig stenkista av sandsten. Den är från kyrkans äldsta tid. Kistan är försedd med en urholkning för huvudet. Korets avslutning i öster, som stöddes av en kraftig strävpelare, prydes med tre fördjupningar, blindnischer. Under dessa löper en bård, ett s k sågsnitt.
Inne i vapenhuset finns en s k gapstock. I den sattes personer som dömts till stockstraff. Först år 1841 borttogs stockstraffet.
I kyrkan finns märkliga målningar – i vapenhuset, långhuset och koret. Flertalet av dessa målningar har kommit till under 1400-talet. För en del av målningarna kan man till och med ange ett bestämt år – 1303. Målningar med utsatt årtal är ovanliga i skånska kyrkor. Dessa är de äldsta man har påträffat i landskapet, men det finns ännu äldre kyrklig konst i denna kyrka. Till vänster om fönstret i norra korväggen är en, som utförts i början av 1200-talet.
Det äldsta minnesmärket i kyrkan är Mårten Stenmästares dopfunt. Han har satt sitt signum i runor på funten, ”Martin mik giardi” (Mårten gjorde mig). Ett stenlejon vid dess sida är också ett verk av honom. I golvet ligger en nätt gravsten över en av församlingens präster. En stor stenhäll täcker nergången till en krypta, som använts till begravningsplats för några av Ellingeherrarna.
Predikstolen är från 1615 och utförd av den kände träsnidaren Jakob Kremberg. På en minnestavla omtalas på latin att Eske Bille anskaffat predikstolen. Eske Bille boddes på Ellinge 1552 och kom att bli en av Danmarks mest kända män på sin tid. Det är Eske Billes vapen som finns på bänkgaveln längst fram i södra raden och gaveln intill bär hans mors vapen – Brok. Eske Bille gifte sig med Helvig Gjöe, vars mor kom från den danska ätten Krabbe. På bänkgavlarna i norra raden finns längst fram släkten Gjöes vapen och där intill familjen Krabbes vapensköld. Samma vapen finns på predikstolens tak och dessa såväl som bänkgavlarna har utförts av Jakob Kremberg.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Västra Strö kyrka
Kyrkan stod färdig 1877. Den har långhus, kor och femsidig absid samt kvadratiskt västtorn med smäcker spira. Hela byggnaden är uppförd av gråsten. Den tidigare kyrkan, som låg en liten bit åt nordost, är helt försvunnen. På den gamla kyrkogården finns ett träkors rest där den äldre kyrkan låg.
I nya kyrkan finns bland inventarierna bl a ett dopfat av mässing från senare delen av l500-talet. Altartavlan är gjord av C Schleusler. Kormattan föreställer Kristi fotspår och är tillverkad av Hillevi Nilsson.
Intill kyrkan ligger en av byns äldsta byggnader, uppförd under senare delen av l700-talet. Huset är restaurerat och inrymmer idag församlingshem.
I närheten av kyrkan ligger Thulehögen med fem bautastenar och två runstenar. Det var här som Fader lät hugga runor efter sin broder Assar, som fann döden nordpå i viking. Den andra stenen lät han hugga efter Björn, som ägde skepp med honom. På baksidan av den senare finns även en ansiktsmask och några otydliga inristningar, vilka tolkas som en framställning av ett människopar. Runorna anses ha tillkommit kring år l000 e Kr.
1993 gifte Per Gessle sig med Åsa i Västra Strö kyrka.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Örtofta kyrka
En tavla över huvudingången upplyser att kyrkan byggdes 1862 av greve Henrik Dücker på Örtofta gård, dåvarande kyrkans patronus. På samma plats som nuvarande kyrka fanns tidigare en äldre kyrka som var uppförd någon gång på 1100-talet.
Av den gamla kyrkan återstår endast nedre delen av det kraftiga tornet. Detta parti byggdes eller ombyggdes 1639, ett årtal som alltjämt finns infällt på tornmuren tillsammans med initialerna BL-HR-MS. Bokstäverna syftar på dåvarande ägaren till Örtofta gård Henrik Ramel och hans båda hustrur Brita Lunge och Margareta Skeel.
Under korbågen (inne i kyrkan) står altartavlan uppställd, en välgjord kopia av Leonardo da Vincis berömda ”Nattvarden”, uppförd 1927 av konstnären Anders Waldur.
Kyrkans äldsta och konsthistoriskt mest intressanta klenod är dopfunten, ett arbete i sandsten av den från Lunds domkyrka kände Mårten Stenmästare. På kantens översida observeras runinskriften ”Martin mik giardi”, vilket betyder Martin eller Mårten gjorde mig. Dopfatet av mässing härrör från 1600-talet.
I taket hänger två stora ljuskronor, skänkta av grevinnan Eva Dücker, som var den sista av sin ätt.
Intill predikstolen står en gammal trädgårdsstol från slutet av 1600-talet.
I tornet hänger två klockor, den större från 1949 och den mindre från 1802.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Östra Karaby kyrka
Kyrkan är byggd i slutet av 1000-talet eller början av 1100-talet. Den är byggd i romansk stil, saknar torn och präglas av små dimensioner. En tillbyggnad skedde omkring år 1840 då det västliga valvet tillkom. Vapenhuset i norr, där den gamla ingången troligen funnits, daterar sig från år 1728.
År 1947 företogs reparationsarbeten i koret, varvid ett medeltida altarbord, upphört av sandstenskvadrar och försett med en relikgömma, påträffades under det befintliga träaltaret. Altarbordet försågs med en kalkstensskiva, märkt med årtalet 1947. Kyrkans nuvarande altare lär sålunda vara det ursprungliga, bortsett från altarskivan. I det lilla fönstret i östra korväggen insattes en glasmålning utförd av konstnären Eric Alsmark, Malmö.
En omfattande restaurering av kyrkan ägde rum ar 1964. En vacker 1400-talsornamentering i korvalven framdrogs liksom också några andra detaljer av den medeltida dekoren. Predikstolen, ett snidat arbete från 1500-talet, återfick sin rokokoutsmyckning från 1700-talet.
En i vacker 1700-talsstil timrad klockstapel står rest nordost om kyrkan.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Östra Strö kyrka
Östra Strö kyrka började byggas någon gång under 1100-talet. Den hade då ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare kor och en halvrund absid längst i öster.
Förmodligen byggdes också ett med långhuset jämnbrett torn i väster. Av detta finns idag inte mycket kvar. Endast koret är bevarat och det fungerar idag som sakristia. På 1400-talet slogs valven.
År 1794 revs det gamla tornet och ett nytt byggdes. 1865 fick kyrkan sitt nuvarande utseende. Då byggdes långhuset om och de utbyggnader i norr och söder, korsarmar, som nu finns tillfogades. Predikstolen, som är i trä, tillverkades 1592 av den så kallade Malmösnidaren.
I altarskåpet finns en alabasterrelief från 1500-talet. Den är tillverkad i Nederländerna. I sakristian (gamla koret) finns medeltida kalkmålningar som dateras till runt år 1500.
Dopfunten är tidigmedeltida och kyrkans äldsta klenod. Den är samtida med kyrkan och har ett dopfat av mässing från första hälften av 1500-talet.
2004 återinvigdes kyrkan efter efter en renovering.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK