Eslöv tappar i nationell servicemätning – men ljusglimtar inom upphandling

Eslövs kommun backar i årets servicemätning Insikt från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det sammanvägda NKI-resultatet sjunker från 75,1 år 2024 till 69 i årets mätning, samtidigt som kommunen faller i den nationella rankingen från plats 107 till 181.

Nedgången syns inom flera myndighetsområden, där framför allt miljö- och hälsoskydd står för det största tappet. Samtidigt finns positiva signaler – inte minst inom upphandling där resultaten förbättras tydligt.

Årlig mätning inom flera olika områden

Löpande Insikt är en årlig undersökning där kommuner följer upp den upplevda kvaliteten i sin service till företag. Den fungerar som ett verktyg för kvalitetsutveckling och hjälper kommunen att identifiera förbättringsområden.

Mindre nedgångar inom flera myndighetsområden

Årets resultat visar mindre nedgångar inom flera av kommunens myndighetsområden. Förändringarna är relativt begränsade, men påverkar det sammanvägda NKI-resultatet. Inom bygglov minskar NKI från 71 till 66, vilket ger en placering på plats 143 nationellt. Även miljö- och hälsoskydd minskar något, från 68 till 62, och placerar sig på plats 177 i landet. Livsmedelskontrollen, som fortsatt är ett av kommunens starkare områden, minskar marginellt från 83 till 79 och ligger på plats 109 nationellt.

Årets NKI-resultat visar en viss nedgång inom myndighetsområdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll, vilket också speglar en nationell trend och inte är unikt för Eslöv. Vi ser resultaten som värdefull återkoppling i vårt fortsatta utvecklingsarbete, säger Katerina Katsanikou, avdelningschef stab och miljö, Eslövs kommun

Hon betonar samtidigt balansen mellan myndighetsutövning och service:

Vårt uppdrag är att upprätthålla livsmedels- och miljölagstiftningen för att säkerställa god livsmedelssäkerhet, en hållbar miljö och en hälsosam livsmiljö. Parallellt arbetar vi aktivt med att utveckla dialog, tydlighet och service i våra kontakter med invånare och företag.

Bygglov: utvecklingsarbete påverkar resultatet

Även inom bygglovsområdet syns en nedgång, något som delvis förklaras av internt utvecklingsarbete.

Det är ett förväntat resultat utifrån att mycket tid har lagts på interna arbeten som på sikt ska göra det enklare att ha med lovverksamheten att göra. Men med det sagt, jag hade förväntat mig ett lite bättre resultat, säger Christian Nielsen, avdelningschef, kart- och bygglovsavdelningen, Eslövs kommun.

Upphandling visar positiva resultat

Ett tydligt undantag från den negativa trenden är upphandling. Här ökar NUI från 64 till 69, samtidigt som svarsfrekvensen stiger. Eslöv placerar sig på plats 26 av 116 kommuner i landet och som nummer två i Skåne.

Årets NUI-resultat för upphandling uppgår till 69, vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2024 och innebär ett godkänt resultat. Utfallet närmar sig åter 2023 års nivå och visar att tidigare utvecklingsinsatser ger effekt, säger Birgitta Petersson, inköps- och upphandlingschef i Eslövs kommun.

Hon lyfter också vikten av fortsatt utveckling:

Resultatet baseras på en ökad svarsfrekvens, vilket stärker trovärdigheten och ger ett stabilt underlag för fortsatt politisk uppföljning. Samtidigt visar resultaten att det finns utrymme för ytterligare förbättringar.

Jämförelse med Malmö-Lund-regionen

Jämfört med snittet i Malmö-Lund-regionen (MLR) ligger Eslöv i nivå inom bygglov (66), men under inom miljö- och hälsoskydd (62 jämfört med 70) och något över inom livsmedelskontroll (79 jämfört med 77). Det sammanvägda resultatet för Eslöv (69) ligger också under MLR-snittet på 73.

Begränsat underlag för serveringstillstånd

När det gäller serveringstillstånd saknas fortfarande ett tillräckligt underlag för att redovisa ett tillförlitligt resultat. I årets mätning bygger resultatet endast på ett svar, vilket gör att området inte kan användas som ett stabilt jämförelsetal.

Fokus framåt

Trots årets nedgång ser kommunen resultaten som en viktig del i det fortsatta förbättringsarbetet. Särskilt fokus framåt ligger på att stärka dialogen med företag, öka tydligheten i processer och fortsätta utveckla service och bemötande inom myndighetsutövningen.