En kartläggning från Livsmedelsverket visar att var tredje kommun infört egna och högre klimatmål för maten som serveras i förskolan, skolan och äldreomsorgen. Eslövs kommun är en av 21 kommuner i landet som lyfts fram som ett föregångsexempel.
Nyheten är mer än 60 dagar gammal
Livsmedelsverkets har gjort en kartläggning av 238 svenska kommuners måltidsverksamheter. Den visar att, även om det saknas nationella mål för livsmedelskonsumtionen som är hållbar för hälsan och miljön, så har 30 procent av kommunerna klivit fram och satt egna och lokala mål.
– Flera kommuner har satt ambitiösa klimatmål. Vi hoppas att de kan inspirera andra kommuner, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Helhetsperspektiv behövs
För att måltiderna ska vara hållbara för miljön behöver kommunen ta hänsyn till flera olika aspekter. Det räcker inte att fokusera bara på ekologiskt eller bara på klimatpåverkan.
Ett tjugotal kommuner uppger att de har satt mätbara mål för tre viktiga miljöaspekter – klimatpåverkan, livsmedelsinköp och matsvinn. De erbjuder dessutom dagligen ett vegetariskt alternativ till alla elever som vill ha det.
– De här kommunerna visar att de har ett helhetsperspektiv på måltidernas miljöpåverkan. Genom att låta flera hållbarhetsmål samverka istället för att konkurrera kan fler miljömål uppfyllas, säger Emelie Eriksson.
Eslöv följer FN:s globala mål
I Sveriges livsmedelsstrategi finns målet att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter år 2030.
Ett av Eslövs kommuns inriktningsmål är att – i enlighet med FN:s globala mål – vara en hållbar kommun som tar ansvar för miljö och klimat.
Därför är måltidspolicyn skriven utifrån nio av FN:s mål, som bland annat tar upp vikten av att hushålla med de gemensamma resurserna.
Avdelningen måltid i Eslövs kommun har därför ansvar att se över inköp, leveransen och hantering av råvaran.
Marita Johansson, kvalitetscontroller för måltider på Eslövs kommun:
Om vi kan välja goda, kvalitativa råvaror som odlas med de bästa förutsättningarna för vårt ekosystem, för att därefter hantera dessa råvaror hänsynsfullt från jord till bord, då kan vi sen hjälpas åt att hantera produkten respektfullt från bord till mage,
¬ När vi nu kommit så här långt kan vi gå vidare till nästa steg, mängden mat i magen. Att slänga mat är kostsamt både för miljön och kommunen, men det allra viktigaste är att maten som serveras hamnar i magen där den gör nytta. Förutom åtgärder för minskat matsvinn är det viktigt att titta på trivseln runt måltiden, lugn och ro kring måltiden och tillräckligt med tid för att hinna äta sin måltid, säger Marita Johansson.