Det är ingen tillfällighet att Eslöv var först i världen med en förskola som jobbar rättighetsbaserat med FN:s barnkonvention som grund. Karolina Åkesson är chef för förskolorna i centrumområdet och ser till att Barnkonventionen genomsyrar all verksamhet för barn, personal och vårdnadshavare.
Nyheten är mer än 60 dagar gammal
För sitt engagerade arbete för varje barns rätt till inflytande och att känna sig välkommen och bekräftad varje dag, utses hon till Årets ledare i Eslövs kommun
– Vi lever Barnkonventionen varje stund. Det är inget projekt som vi jobbar med vissa tider. Utan det är ett arbetssätt som ska sitta i ryggmärgen och genomsyra hela barnets vardag. Barn är kompetenta. Även de yngsta kan vara med och påverka om bara vi frågar på rätt sätt. På deras villkor, säger Karolina.
Karolina Åkesson är förskolechef i Eslövs centrumområde sedan tretton år tillbaka. Med utmärkelsen Årets ledare följer 10 000 kronor som hon planerar ska komma all personal till godo. Under hösten blir det någon form av föreläsning eller studiebesök.
– Härligt att få bekräftelse på vårt framgångsrika arbete! Jag är otroligt stolt över vad vi lyckats åstadkomma och över vår fantastiska personal och våra härliga barn.
Alla utbildas i barnkonventionen
All personal utbildas i Barnkonventionen. Bland de etablerade medarbetarna hålls arbetet igång med ständiga diskussioner, utbildningar och att ledarna håller koll på nya trender, forskning och litteratur.
Alla nya medarbetare får utbildning i Barnkonventionen och det rättighetsbaserade lärandet, bland annat med utgångspunkt från UNICEF:s material.
– Vi jobbar också med kollegialt lärande där personalen från olika verksamheter träffas för att diskutera och lära av varandra. Det är ett superbra sätt att föra kunskap vidare och som ger oss ännu mer kraft och positiv energi, säger Karolina Åkesson.
Ännu är det främst förskolorna i centrumområdet som jobbar rättighetsbaserat, men beslut har tagits om att alla förskolor i kommunen ska jobba på samma sätt.
För att säkerställa att arbetet ger resultat görs en kartläggning och nollmätning varje läsårsstart. Det görs med pedagogerna, men även med barnen. De äldsta, femåringarna, intervjuas och får svara på frågor.
– Det är lätt att tro att bara för att vi har arbetat med barn i hela vårt yrkesliv, så vet vi barnens bästa. Det är först när vi börjat ifrågasätta oss själva och verkligen låtit barnen själva svara och komma med inspel som vi inser hur mycket vi har att lära.
Femåringarna bjuds in till möte
Förskolechefen själv bjuder en gång om året in alla femåringar till möte. Barnen får en kallelse med de frågor som ska diskuteras och efteråt får de protokoll från mötet.
– Vi träffas i konferensrummet och efteråt fikar vi. Precis som på ett vuxenmöte.
Frågor som diskuteras är till exempel hur barnen tycker att de vuxna på förskolan ska vara. Hur ska de göra för att det ska bli ännu roligare att gå i förskolan och vad tycker barnen att de vuxna ska tänka på?
– Barnen tycker det är spännande att komma på möte. Det är viktigt att vi tar till oss det de säger och att barnen märker att de kan påverka och att det ger resultat att föra fram sina synpunkter.
Mötesdeltagarna har sedan i uppdrag att berätta för sina pedagoger och de yngre kamraterna vad mötet handlade om och vad som beslutats.
– Jag bjöd in barnen till den här sortens möten första gång för fem, sex år sedan. Jag tycker absolut att vårt arbetssätt gett resultat. I dag är barnen mer medvetna och förväntar sig att det de framför ska tas på allvar och märkas i deras vardag.
Röstar med glada och sura symboler
Trygghetsvandringar är ett annat sätt att låta barnen komma till tals.
Då går alla barn från tre år och uppåt tillsammans med pedagoger runt hela förskolan, både ute och inne. Barnen får hålla upp symboler med glada eller sura gubbar.
– Om en plats får sura gubbar gör vi något åt det. Till exempel upplevde några barn det som läskigt att ljuset slocknade om de satt för länge på toa. Det gör det inte nu längre.
Samma metod används till exempel när förskolan ska göra en utflykt. Istället för att som tidigare de vuxna bestämde vart färden skulle gå och trodde att barnen var delaktiga, får barnen ett antal alternativ och så röstar alla. De får se bilder på till exempel en park eller en lekplats och håller upp sina symboler. Det förslag som får flest röster vinner i demokratisk anda.
Barnkonventionen blir lag 2020
Den första januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige.
– Vi är väl förberedda här i Eslöv eftersom Barnkonventionen redan genomsyrar vår verksamhet i förskolan och delar av skolan.
Eslöv får mycket uppmärksamhet tack vare det långsiktiga och konsekventa arbetet med rättighetsbaserad förskola och skola.
– Vi får väldigt många förfrågningar från andra kommuner och verksamheter som vill komma hit på studiebesök eller vill bjuda in oss att föreläsa. Så många att vi numera har en väntelista. Det är naturligtvis jätteroligt och smickrande.
Karolina Åkesson märker att inriktningen på rättighetsbaserad förskola är attraktiv för många pedagoger.
– Många tycker det är spännande och söker sig hit till Eslöv. Det är väldigt positivt då förskolan över lag har svårt att få behörig personal och det är stor konkurrens om de som finns. Vårt arbetssätt gör oss till en attraktiv arbetsgivare.