Reslövs kyrka
De äldsta delarna av sockenkyrkan i Reslöv går tillbaka på en romansk anläggning med kor och långhus, tillkommen på 1100- 1200-talet. Tornet uppfördes vid medeltidens slut. På 1700-talet förändrades hela byggnadens grundplan till korsform genom att kraftiga utbyggnader gjordes mot söder och norr.
Foto: Ulf Axelsson
Långhuset har liksom koret korsvalv medan de tillbyggda delarna har tunnvalv. I samband med att kyrkan fick en öppen och vid interiör täcktes väggar och valv med ljus puts. Medeltida kalkmålningar, som förekommit i två lager, doldes av putsen. Vid en restaurering 1904 upptäcktes dessa målningar, vilka dock befanns vara i mycket dåligt skick.
Kyrkans äldsta klenod är dopfunten, huggen i sandsten och försedd med en rund, bladornamenterad skål. Funten är från 1200-talet. Dopfatet är ett holländskt mässingsarbete från 1600-talet. Omkring 1630 erhöll kyrkan sin rikt smyckade predikstol med förnämligt utförda reliefer i korgens sidor. Predikstolen tillskrives Statius Otto från Lübeck och utgör en gåva av Tage Thott till Eriksholm (nuvarande Trolleholm). Kyrkan bevarar ett kors från den gamla altaruppsatsen, placerat över den norra ingången. Den ursprungliga altaruppsatsen var från 1749 och utförd av provinsialbildhuggaren Johan Ullberg. Kyrkans storklocka är gjuten 1910 och lillklockan 1768.
På vapenhusets södra vägg finns två tavlor ”Series Pastorum” med namnen på Kyrkoherdarna i Reslövs och Ö Karaby församlingar sedan 1600-talets början. Det finns flera höglärda män i denna serie. Det mest kända namnet är Esaias Tegnér utnämnd 17.7 1823. Hans kyrkoherdetid i pastoratet blev kort, då han året därpå utsågs till biskop i Växjö.
Till sist några ord om namnet Reslöv. Det skrevs 1299 Retherslöff, förleden är ett fornnordiskt namn Rether och efterleden lev (löv) betyder arvegods.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
Komplettera din feedback genom att välja en kategori och ange kommentar.
Observera att din kommentar blir en allmän handling som kan komma att läsas av andra.