Stadsplanen

"I begynnelsen var järnvägen. Sverige önskade sig en stambana med nya städer. Just här skulle Eslöv ligga. Från början vilda västern med plats för allt och alla. Grundartid, huller om buller...

Jord som genom järnväg gav spannmålshandel, rikedom och banker, som i sin tur gärna att låna ut, till industri och alla andra. Så var dynamiken, och så var staden född. Småningom behov av ordning, var skall alla driftiga vara?

1911 blir tummelplats och köping en riktig och priviligierad stad. Med lag nu land skall byggas och ordningen snart skapas, med Bülow-Hübes plan. Trädgårdsstad i väst och grottekvarn i öst, och så var saken klar.”

Eslövs första stadsplan

Eslövs första stadsplan upprättades av Malmös stadsingenjör, Erik Bülow-Hübe, år 1913. Stadsplanen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes först 23 mars 1917 av hans Kungliga Majestät.

Eslövs första stadsplan upprättades av Malmös stadsingenjör, Erik Bülow-Hübe, år 1913. Stadsplanen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes först 23 mars 1917 av hans Kungliga Majestät.

Eslövs första stadsplan upprättades av Malmös stadsingenjör, Erik Bülow-Hübe, år 1913. Stadsplanen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes först 23 mars 1917 av hans Kungliga Majestät.

I en stad av Eslövs storlek, där rymliga områden stå till förfogande för byggnadsverksamheten, synes det mig som om byggandet i höjden ej vore eftersträvansvärt. Skapandet av nya stenöknar bör undvikas. Fördenskull har det synts ändamålsenligt att såvitt möjligt utbilda staden till en trädgårdsstad, i den mån detta utan för stort tvång å den enskilde låter göra. //…// Jag har inskränkt byggandet av höga hus till stadens centrum och blott föreslagit användandet av slutet byggnadssätt till den nya affärs- och bostadsdelen å fältet mellan Norre- och Västergatorna, dock med den begränsning att våningsantalet satts till tre jämte vindsvåning och att gårdsplanerna inom kvarteren förenas till gemensamma gårdar. Som övergång mellan kvarteren för slutet byggnadssätt och villa- och egnahemskvarteren ha utlagt kvarter för öppet byggnadssätt, även de med trevåningshus samt med begränsning av bebyggbar areal till halva tomten. //…// Platsen omkring nuvarande Rådhuset och kyrkan bör genom en småningom skeende omgestaltning kunna göras synnerligen tilltalande. Genom att hit under tidernas lopp förlägga viktiga offentliga byggnader, kan här ett centrum för det kommunala livet uppkomma, på samma gång som en platsgrupp av god verkan erhålles och kyrkan får en välgörande inramning.

Starkt formad av järnvägen

Eslöv är en stad starkt formad av järnvägen och orten växte snabbt efter 1858 då Södra stambanan invigdes. Runt järnvägsstationen uppstod en ny stad på bara 50 år.

Den första utbyggnaden av Eslövs stad skedde oreglerat, men i stora delar efter den rutnätsplan som var den statliga idealstadsplanen för järnvägssamhällen.

Erik Bülow-Hübes idé var att staden skulle utvecklas med olika karaktär på den västra respektive den östra sidan av järnvägen. Den västra sidan skulle vara en plats för framförallt bostäder och handel, medan den östra istället möjliggjorde för mer industriell verksamhet.

Denna uppdelning går idag, drygt 100 år senare, fortfarande att se i staden. Även om det inom planområdet finns såväl bostäder som service i form av till exempel handel, skolverksamhet och idrottsanläggningar, så är det industrierna som har satt karaktär på och format platsen.

Eslövs kommun har de senaste 10 åren vuxit med drygt 2 500 invånare och nästan 1 200 arbetstillfällen. Befolkningsstatistiken visar att Eslöv växer och efterfrågan på nya bostäder är stor.

Stadsbilden förändras

Med åren har synen på stadsutvecklingen och stadsbilden i Eslöv förändrats. Eslövs kommun föreslår i den fördjupade översiktsplanen för östra Eslöv totalt 3000 nya bostäder i östra Eslöv.

Målet med den fördjupade översiktsplanen är inte att skapa ett likadant Eslöv som på den västra sidan, utan att komplettera det befintliga med stadsmiljöer där människor vill leva och uppehålla sig. Det är ett område som ligger centralt i staden och som kan bidra till att Eslöv stärks som ort både i ett lokalt och i ett regionalt skånskt sammanhang.

Till exempel kan fler bostäder ge ett större underlag för de centrumfunktioner som framförallt finns på den västra sidan, vilket i sin tur kan ge Eslöv ett bredare utbud av verksamheter, handel och service jämfört med idag.

Den fördjupade översiktsplanen har som målsättning att skapa attraktiva och dynamiska boendemiljöer, mötesplatser och arbetsmiljöer med fokus på hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

En viktig pusselbit

Utvecklingen av östra Eslöv är en viktig pusselbit i att göra hela Eslöv till en ännu mer attraktiv stad. Så småningom kommer västra och östra Eslöv flätas samman och de tydliga gränsdragningarna från den gamla stadsplanen att suddas ut.

Närheten till stationen gör också att fler kommer att bo i ett kollektivtrafiknära läge. Gena och säkra kopplingar för gående och cyklister gör det möjligt både för dagens invånare och för den tillkommande befolkningen att röra sig inom samt till och från området.

Det gynnar även de som besöker östra Eslöv, till exempel eleverna på gymnasieskolan och de som utövar idrott på Berga.

Att utveckla Eslöv inom tätorten gör det också möjligt att skapa nya bostäder genom att i huvudsak nyttja redan ianspråktagen mark istället för att använda oexploaterad mark. Dessutom ger det möjlighet att förbättra vattenhanteringen och få in en större andel grönska i området jämfört med idag.

Erik Bülow-Hübe

Erik Bülow-Hübe var en svensk stadsplanerare. Han föddes 1879 i Göteborg, examinerades från Chalmers 1898, varefter han studerade väg- och vattenbyggnad i Zürich 1898-1900.

Sin första stadsplan gjorde Bülow-Hübe 1913, vilket också blev Eslövs stads första stadsplan. Planen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes 1917. Riktlinjerna var att industrierna skulle förläggas öster om stambanan och bebyggelsen väster om stambanan.

Men det var i Malmö som Erik Bülow-Hübe fick sitt stora genombrott. Han blev Malmö stads förste stadsingenjör och verkade i Malmö åren 1921-1946. Under tiden i Malmö fastställdes 165 stadsplaner, något som få andra stadsplanerare kan uppvisa.

Som stadsplanerare lyfte han fram vikten av parker i stadsplaneringen. Bülow-Hübe tidiga stadsplaner bär tydligt klassicistiska drag men främst är han ihågkommen som den som propagerade för och introducerade det öppna funktionalistiska byggnadssättet i Malmö. Detta tog sig uttryck i exempelvis Lönngården, Dammfri och Ribersborg. Bülow-Hübe planerade även bland annat Rostorp, Pildammsparken och Friluftsstaden.

Juryn vid en trädgårdsbedömning 1933 på Rostorp; från vänster: stadsträdgårdsmästaren i Helsingborg Oscar H Landsberg, Gustav Eriksson, trädgårdsarkitekten och redaktören på tidningen "Täppan", Margareta Moberg, stadsingenjör Erik Bülow Hübe och Frans J Rosenberg. Malmö Stadsarkiv / Arkivsamlingar / 00134, Rostorps egnahemsförening

Juryn vid en trädgårdsbedömning 1933 på Rostorp; från vänster: stadsträdgårdsmästaren i Helsingborg Oscar H Landsberg, Gustav Eriksson, trädgårdsarkitekten och redaktören på tidningen ”Täppan”, Margareta Moberg, stadsingenjör Erik Bülow Hübe och Frans J Rosenberg. Malmö Stadsarkiv / Arkivsamlingar / 00134, Rostorps egnahemsförening

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Här kan du lämna synpunkter på sidans information. Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre!

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window