Ättikan och Salubrinet

Historia med spinoff. Först Per Håkansson 1842, fabrikör för ättika 1874 och Salubrin 1893. Död 1918 som ett tidigt fall i vår förra pandemi, men först efter att ha skapat stiftelse för medicinsk kemi, fysiologi och livsmedelskemi, och också som en sista önskan, ett sjukhem i hans namn. Senare har fabriken gått mot livsmedel, under många namn, Druvan, Dr Pers Food, och nu, efter sammanslagning har Kavli blivit dess namn. Allt kvar på samma plats, men med nya ansikten och namn.

En av Eslövs allra första och största entreprenörer var Dr P Håkansson. Han startade 1874 en ättiksfabrik i Eslöv, som har sin verksamhet i samma fastighet än idag. Vi pratar om Salubrin, Druvan, Dr Pers Food som idag heter Kavli.

Salubrinfabriken på Kvarngatan. Utsikt från Vattentornet, 1940-tal. Föjers arkiv.

Salubrinfabriken på Kvarngatan. Utsikt från Vattentornet, 1940-tal. Föjers arkiv.

Om Dr P Håkansson

Per Håkansson föddes den 1 september 1842 i Brostorp på Linderödsåsen i Skåne. Han växte upp under fattiga förhållanden men var en skötsam och framgångsrik pojke i skolan. Därför fick han hjälp till högre studier av släktingar och vänner till familjen.

Hans val föll på teologi. Han började studera till präst och fick vad man kallar venia, ett tillstånd att predika vid gudstjänster även om han inte var prästvigd. Av okänd anledning avslutade han sina teologistudier därefter och började istället intressera sig för kemi. När kemistudierna var avklarade hade Per Håkansson erövrat sin doktorshatt i ämnet.

Med denna framgång i bagaget reste han till Tyskland, där han stiftade bekantskap med tillverkning av ättiksprit. Han tyckte detta var så intressant att han beslutade sig för att starta en egen fabrik hemma i Sverige.

Per Håkansson skulle bli präst men blev i ställer kemist och entreprenör. Dessutom blev han en av Eslövs mest respekterade män. I bildtexten från Föjers arkiv står det följande: I väntan på kung Gustav V. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin, står i främsta ledet bland stadens frackklädda representanter. Bland männen ses dr, Per Håkansson, järnhandlare Janne Larsson och dir. Gustaf Engström.

Per Håkansson skulle bli präst men blev i ställer kemist och entreprenör. Dessutom blev han en av Eslövs mest respekterade män. I bildtexten från Föjers arkiv står det följande: I väntan på kung Gustav V. Snickaren Hans Nilsson och hans son Martin, står i främsta ledet bland stadens frackklädda representanter. Bland männen ses dr, Per Håkansson, järnhandlare Janne Larsson och dir. Gustaf Engström.

Klev av tåget i Eslöv

När tåget en dag stannade till vid den stora järnvägsknuten Eslöv, upptäckte han vilka möjligheter som erbjöds där. Mycket mark intill järnvägen var nämligen ledig och han köpte omgående upp en försvarlig del av marken. Och byggde sin ättiksfabrik. År 1874 kom företaget i gång.

Per Håkansson var en varm människovän och hjälpte bland annat studenter med extrajobb för att de skulle ha möjlighet att klara sin ekonomi under studietiden. Han gav också bidrag till fattiga människor i kommunen så att de skulle kunna få nödvändiga mediciner.

Per Håkansson blev en betydande man inom kommunen och var ledamot av kommunalfullmäktige 1876-1910, kommunalnämnden 1900-1910 och stadsfullmäktige 1911-1914.

Arbetarna var sällan sjuka

Arbetare i ättiksfabriken ovanpå ett av de stora karen med ättika. Per Håkansson ansåg att det var ångorna från ättikan som gjorde hans arbetare friskare än andra, något som så småningom ledde fram till universalmedlet Salubrin. Föjers arkiv.

Arbetare i ättiksfabriken ovanpå ett av de stora karen med ättika. Per Håkansson ansåg att det var ångorna från ättikan som gjorde hans arbetare friskare än andra, något som så småningom ledde fram till universalmedlet Salubrin. Föjers arkiv.

Han upptäckte att de som arbetade i ättiksfabriken sällan var förkylda eller sjuka. På den tiden hade man ättikstillverkningen i öppna kar och dofterna var mycket starka. Per Håkansson frågade sig hur det kunde komma sig att hans personal faktiskt var friskare än vid andra arbetsplatser. Han hade en dröm, nämligen att lösa tuberkulosens gåta, den tidens gissel. Han tog sig därför an tuberkulösa patienter och placerade dem på ”ättiksvinden”. Där fick de sitta och inandas ångorna. Och faktiskt lindrades symptomen.

Salubrinets grundare

Dessvärre lyckades han aldrig lösa gåtan, men han tog i alla fall fram det första giftfria antiseptikumet i Sverige, nämligen Salubrin. Året var 1893 och Salubrinflaskan blev snabbt ett nödvändigt inslag i varje hems lilla husapotek. Det fantastiska är att produkten finns än idag på marknaden, närmare 130 år senare!

Husapotek på flaska. Dr P Håkansson var även en pionjär vad gäller marknadsföring.

Husapotek på flaska. Dr P Håkansson var även en pionjär vad gäller marknadsföring.

Tre önskningar

År 1918 avled Dr Håkansson. I sitt testamente hade han skrivit in tre önskningar. För det första önskade han att ättiksfabriken skulle drivas vidare av en stiftelse, då han inte hade några egna barn och var rädd att företaget i annat fall skulle splittras. För det andra önskade han skänka pengar till medicinsk forskning. För det tredje och sista ville han att man skulle inrätta och underhålla ett vårdhem, där sjuka i första hand från Eslövs kommun, vilka inte är i direkt behov av sjukhusvård kan få nödvändig omvårdnad och skötsel.

Alla tre önskningarna uppfylldes genom Dr P Håkanssons Stiftelse. Ättiksföretaget utvecklades vidare och blev stommen i livsmedelskoncernen Druvangruppen med Dr PersFood, vilken fram till juni 2011 mycket framgångsrikt drevs av Stiftelsen.

Genom bidrag från Stiftelsen skapades 1944 Dr P Håkanssons Sjukhem i Eslöv. En särskild och fristående stiftelse, Dr P Håkanssons Sjukhemsstiftelse, blev huvudman för sjukhemmet fram till 2005, då sjukhemsverksamheten avyttrades till Partnergruppen.

Interiör från Håkanssons sjukhem, med patienter i sängarna. Föjers arkiv.

Interiör från Håkanssons sjukhem, med patienter i sängarna. Föjers arkiv.

Stiftelsen bildades den 23 september 1920. Forskningsstödet delas ut årligen och ges till enskilda eller institutioner för vetenskaplig forskning inom medicinsk kemi, fysiologi och livsmedelskemi. Utdelningen sker efter ett ansökningsförfarande och sköts av Stiftelsens Vetenskapliga råd.

Enligt Håkanssons sista önskan ger Stiftelsen dessutom årligen ett bidrag till Dr P Håkanssons Sjukhemsstiftelse.

Håkanssons stiftelse

Dr Per Håkanssons stiftelse har sedan 1920 delat ut stipendier och anslag till vetenskaplig forskning inom ämnesområdena medicinsk kemi, fysiologi och livsmedelskemi. Håkanssons stiftelses stöd till vetenskapen har de senaste tio åren varit drygt 28 miljoner kronor.

2021 års forskningsstöd, uppgår till 3 200 000 kronor och delas ut till unga forskare vid svenska universitet. Läs mer på Dr P Håkanssons stiftelses hemsida.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Här kan du lämna synpunkter på sidans information. Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre!

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of eslov.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close popup window